Punktskriften skapades av fransmannen Louis Braille. Han föddes 1809 och förlorade synen vid tre års ålder. I blindskolan i Paris fick han lära sig olika blindskriftssystem, men dessa var svåra och otydliga att tyda. År 1825, vid 16 års ålder, blev han klar med utvecklingen av det punktskriftssystem som idag används över hela världen. Det mest geniala och det som skiljer den från tidigare blindskriftssystem, är att den också går att skriva med hjälp av enkla redskap.

 

Brailles system består av sex upphöjda punkter. De har grupperats i två lodräta rader i en fyrkant, en så kallad cell. Vänster rad - räknat uppifrån och ner - består av punkterna 1, 2 och 3 och höger rad av punkterna 4, 5 och 6. Till alfabetets tio första bokstäver använde Braille de fyra övre punkterna i systemet: punkterna 1, 2, 4 och 5. Till exempel symboliseras bokstaven A av punkten 1. De tio följande bokstäverna bildas genom att man lägger till punkten 3. Bokstaven K består alltså av punkterna 1 och 3. De sista bokstäverna i alfabetet bygger på tillägg av punkterna 3 och 6.

 

Totalt möjliggör systemet 63 olika variationer. För att få ännu fler använder man i vissa fall förtecken eller teckenkombinationer. Siffrorna bildas sålunda av alfabetets första tio bokstäver med förtecknet punkterna 3, 4, 5 och 6.

 

Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf ger ut flera punktskriftstidningar. Finlands Synskadade är förbundets organisationstidning. Oss emellan är en lättläst tidskrift för nya punktläsare. Intermezzi är en månadstidning och Punktchat riktar sig till ungdomar. Läs mer om tidningarna här.

Som nysynskadad riskerar man att bli en funktionell analfabet när lässynen tagits ifrån en. Genom att lära sig punktskrift undviker man detta.

 

Att lära sig punktskrift i vuxen ålder innebär att man

Det är du själv som sätter målen. Du kan lära dig att:

Forskning har visat att vi behöver aktivitet och nya utmaningar för att hålla hjärnan stimulerad. En alltför bekväm och färdiganpassad tillvaro ger inte tillräcklig stimulans. Man kan lära sig nya saker, till exempel nya språk så länge man lever. Också om man drabbas av en sjukdom som påverkar ens livsfunktioner kan man genom träning främja hjärnfunktioner.

Att lära sig punktskrift ger stimulans åt hjärnan och minnet. Det ökar koncentrationsförmågan.

En öppen och positiv inställning är viktig. ”Nej, det här lär jag mig nog aldrig” är en inställning som lätt blockerar vår inlärningsförmåga. Tänk positivt!

Ofta hör man också sägas: ”Jag har så dålig blodcirkulation i fingrarna. Jag känner inte de små punkterna.” Det gör man säkert inte så man uttrycker sig på det här viset. Men en möjlighet är att pröva någon del av ens kropp/händer där känseln verkar lite bättre. Man kan träna upp känseln just på det stället av ett finger där man har den bästa känseln. Det finns personer som har förlorat nästan alla fingrar, men som ändå har lärt sig läsa punktskrift. Träning ger färdighet, det gäller också i fråga om punktskriften!

Undervisning i punktskrift ordnas både för nybörjare och längre hunna:

Undervisningen bekostas av FPA, av elevernas hemkommun eller med fondmedel. Dessutom ordnar de sju FSS-distrikten punktskriftsundervisning i studiecirkelform.